God medicinsk praxis -rekommendation på finska Migreeni

  • Utskrivbar PDF på svenska
  • Patientinformation på finska Migreeni

Migrän utan aura och med aura

Migrän delas in i två huvudformer, utan aura och med aura. En och samma person kan ha båda typerna av migrän.

Migrän utan aura börjar direkt med huvudvärk utan förebådande symtom.

Migrän med aura föregås av något symtom, till exempel en synstörning, såsom sågtandmönster eller synfältsbortfall, domningar i armar eller ben, muskelsvaghet, yrsel eller talsvårigheter, exempelvis sluddriga ord eller svårighet att finna ord. Aurafasen varar vanligtvis mindre än en timme. Det finns också mer sällsynta undertyper av auramigrän, såsom hemiplegisk migrän och hjärnstamsmigrän.

Se också bilden Migreenikohtauksen eri vaiheet Migreenikohtauksen vaiheet (De olika stadierna av ett migränanfall).

Är det migrän?

Migrän känns igen och diagnostiseras utifrån symtomen.

Migränpatienter kan vanligtvis undersökas och behandlas inom primärvården eller företagshälsovården.

På mottagningen går läkaren igenom patientens huvudvärk och migränanfall, andra symtom och sjukdomar, levnadsvanor och livssituation. Ytterligare undersökningar är vanligen inte nödvändiga, men ibland kan det behövas en specialistläkare eller bildundersökning av huvudet – särskilt om man misstänker att huvudvärken kan ha en annan orsak eller om det är en mer sällsynt typ av migrän.

En huvudvärksdagbok eller huvudvärkskalender (till exempel Migränföreningens huvudvärksdagböcker eller huvudvärksdagböcker för unga , på finska) är användbar både för att ställa diagnos och göra en behandlingsplan, men också för att följa upp migränen.

Symtom vid migrän

Vissa symtom är typiska för migrän.

Ju fler av de nedanstående frågorna Symtom vid migrän du svarar ja på, desto mer sannolikt är det att det är fråga om migrän och inte till exempel spänningshuvudvärk, som kan förekomma också jämsides med migrän.

Tabell 1. Symtom vid migrän
Huvudvärken varar 4–72 timmar
Huvudvärken känns på ena sidan eller är pulserande
Huvudvärken är svår eller måttlig
Vanlig fysisk ansträngning (till exempel att gå eller gå i trappor) förvärrar huvudvärken
Huvudvärken åtföljs av illamående eller kräkningar
Huvudvärken åtföljs av känslighet för ljus eller ljud

Läkemedelsbehandling av migrän

En del migränpatienter klarar sig antingen helt utan läkemedel eller med endast lätt medicinering. Läkemedelsbehandling rekommenderas dock om attackerna försämrar arbets- och funktionsförmågan. Målet med läkemedelsbehandlingen är att smärtan lindras inom två timmar och hålla sig borta ett dygn.

Ett lämpligt läkemedel väljs tillsammans med patienten. Valet av behandling påverkas bland annat av hur ofta migränanfallen förekommer och hur allvarliga de är. Andra faktorer som inverkar är när värken börjar, hur snabbt den förvärras, hur länge anfallet räcker, hur svår smärtan är, samtidiga andra symtom och om illamående förekommer i samband med migränen. Dessutom påverkas valet av läkemedel av patientens övriga sjukdomar, eventuella kontraindikationer (orsaker till att ett visst läkemedel inte kan sättas in) och förväntade biverkningar.

Migränläkemedel och hur de doseras

Läkemedel som används vid behandling av migränanfall och deras dosering presenteras på finska i en tabell i God medicinsk praxis-rekommendationen Aikuisten migreenikohtauksen lääkehoidon annostelu (Dosering vid läkemedelsbehandling av migränanfall hos vuxna). Tabellen visar också engångsdos och maximal dygnsdos.

Kombinationsläkemedel med aspirin (acetylsalicylsyra, ASA) och koffein rekommenderas inte för behandling av migrän.

Opiater eller kombinationsläkemedel med koffein och kodein får inte heller användas vid behandling av migrän. Användningen av dessa är förknippad med större risk för läkemedelshuvudvärk.

Vad är läkemedelshuvudvärk?

Om du fortlöpande använder för mycket smärtstillande läkemedel kan följden bli en läkemedelshuvudvärk som beror på överkonsumtion av läkemedlen.

Överkonsumtion är användning av triptaner, opioider eller kombinerade värkmediciner fortlöpande mer än tio dagar i månaden under tre månader, eller användning av andra värkmediciner, såsom antiinflammatoriska läkemedel och paracetamol under minst femton dagar i månaden. Rimegepant medför ingen risk för läkemedelshuvudvärk.

Behandlingen av läkemedelshuvudvärk är att hålla sig inom säkerhetsgränserna, om nödvändigt sätta in ett profylaktiskt läkemedel och ibland läkemedelsavvänjning. Då är målet att på en gång sluta använda alla smärtstillande medel.

För vissa kan läkemedelsavvänjningen orsaka abstinenssymtom av varierande typ och styrka. Abstinenssymtomen (huvudvärk, illamående, förhöjt blodtryck, sömnstörningar och psykiska symtom) pågår i allmänhet 2–10 dagar, ibland upp till en månad. En kort sjukskrivning är ofta nödvändig under avvänjningsfasen.

Behandling av migrän med smärtstillande läkemedel

Migrän kan behandlas med vanliga smärtstillande medel, till exempel paracetamol eller acetylsalicylsyra (aspirin, ASA). De kan användas antingen ensamma eller tillsammans med ett läkemedel mot illamående (till exempel metoklopramid, som är receptbelagt).

Andra smärtstillande läkemedelsalternativ är antiinflammatoriska medel, såsom naproxen, ibuprofen, diklofenak och ketoprofen.

Ta en tillräckligt stor läkemedelsdos enligt läkarens ordination så länge smärtan är lindrig, eftersom en tillräckligt stor engångsdos av läkemedlet i ett tidigt skede är effektivare än flera små doser.

Om värkmedicinen inte hjälper inom 2 timmar eller smärtan återkommer snabbt, rekommenderas triptaner för att behandla nästa anfall.

Behandling av migrän med triptaner eller rimegepant

Triptaner

Migränanfall kan behandlas med triptaner, som är receptbelagda målinriktade läkemedel utvecklade speciellt för behandling av migrän.

Det finns flera olika triptaner, så om något preparat inte hjälper eller inte passar kan man prova ett annat. Triptaner kan tas via munnen i form av vanlig eller munsönderfallande tablett, som nässprej eller som injektion.

En del triptaner är mer snabbverkande, andras effekt kommer långsammare. Den mest bästa effekten uppnås genom att ta triptanen så länge smärtan är lindrig, inom en timme efter att den börjat.

Triptaner ska inte användas för att behandla aurasymptom. Sumatriptan som injiceras under huden har den snabbaste effekten.

Om läkemedlet hjälper men symtomen återkommer kan du ta en ny dos om två timmar.

Triptaner kan också ge biverkningar: trötthet, svindel, domningskänsla i armar och ben och känsla av tryck eller tyngd i halsen och övre delen av bröstkorgen.

Triptaner ökar inte risken för hjärninfarkt, men om patienten har kranskärlssjukdom, obehandlad blodtryckssjukdom eller har haft en stroke eller TIA (övergående störning i hjärncirkulationen) ska triptaner inte användas. Också om triptaner inte direkt tycks öka risken för vaskulära händelser, måste en eventuell risk för artärsjukdomar beaktas innan triptanbehandling sätts in.

Triptaner har visat sig vara effektiva också vid behandling av migrän i samband med menstruation. Mensmigrän varar ofta länge och är intensiv. Det rekommenderas att triptanbehandling sätts in två dagar innan den förväntade smärtan och behandlingsperioden kan vara 5–7 dagar.

Rimegepant

Rimegepant är ett alternativ om triptaner är olämpliga eller kontraindicerade.

Samverkan mellan triptaner och rimegepant med andra läkemedel beaktas när behandlingen planeras.

Också rimegepant tas så tidigt som möjligt efter att värken har börjat, men dosen är endast en tablett per dag.

Rimegepant har få biverkningar, men vissa kan uppleva illamående.

Rimegepant är inte förknippat med risk för vaskulära händelser.

Ömmande hårbotten efter ett migränanfall?

Om migrän behandlas ineffektivt, om läkemedlet tas för sent eller om anfallet drar ut på tiden tycks det finnas risk för att smärtbanorna i det centrala nervsystemet blir överkänsliga. Som följd av detta kan smärtperioden förlängas och smärtkänsligheten i huden öka.

Migränpatienter känner av detta alldeles konkret så att hårbottnen efter ett anfall ömmar vid beröring och det kan kännas obehagligt till och med att kamma eller borsta håret.

Sensibilisering av smärtbanorna, som är förknippad med risken för att migränen blir kronisk och svårare, kan enligt forskning förebyggas genom att ta en triptan i ett tidigt stadium av anfallet.

Läkemedelsbehandling av ett utdraget migränanfall på akuten

En vanlig orsak till att hamna på akuten är ett långvarigt migränanfall (status migrenosus), som pågått oavbrutet i 72 timmar.

Behandlingen av ett långvarigt migränanfall innebär alltid att man först utesluter andra orsaker till huvudvärken. Ibland kan det behövas ytterligare undersökningar och neurologkonsultation.

I rekommendationen God medicinsk praxis presenteras på finska principerna för behandling av migränanfall på en akutmottagning anpassade för finländska förhållanden.

Förebyggande behandling av migrän

Ibland är migränen verkligen problematisk: anfallen stör det dagliga livet, de är svåra och besvärliga, de förekommer många gånger (minst 2–3) per månad. I sådana fall kan förebyggande behandling övervägas.

Anfallen kan inte helt förhindras med förebyggande behandling, men de avtar vanligen i antal.

Ett bra resultat kan anses vara att antalet månatliga migrändagar minskas med hälften.

Förebyggande behandling kan vara läkemedelsfri, läkemedelsbaserad eller en kombination av dessa.

Läkemedelsfri migränförebyggande behandling

Motion har visat sig minska migränanfallen och deras intensitet. Det viktigaste är att hitta en lämplig motionsform för migränpatienten, som kan utövas regelbundet.

Effekten av akupunktur tycks vara liten. Det finns bara lite forskningsdata av god kvalitet om psykologiska metoder, till exempel avslappningsövningar, kognitiv beteendeterapi och biofeedback, men visst kan man prova dem också.

Likaså finns det ännu bara lite forskningsevidens om fysioterapeutiska metoder eller om fördelarna med manipulationsbehandlingar och dieter.

Läkemedelsbaserad förebyggande migränbehandling

De läkemedel som används för förebyggande behandling av migrän hos vuxna och deras doser presenteras på finska i en tabell i rekommendationen God medicinsk praxis Förebyggande behandling av migrän hos vuxna .

Vissa tablettläkemedel kan användas som förebyggande behandling.

I svårbehandlade situationer kan injicerbara biologiska läkemedel användas, och vid kronisk migrän onabotulinumtoxin. Kronisk migrän innebär att det förekommer huvudvärk under minst 15 dagar per månad i 3 månader, och att migränkriterierna uppfylls minst 8 dagar per månad. Onabotulinum har visat sig vara effektivt vid behandling av kronisk migrän. I praktiken ges behandlingen av en neurolog.

Nya målinriktade läkemedel för förebyggande av migrän blockerar den inflammatoriska signalvägen för kalcitoninliknande peptid (CGRP).

Gepanterna, som tas i tablettform, är de nyaste i denna grupp, och monoklonala antikroppar (mAb) mot CGRP används vid förebyggande behandling av svårbehandlad migrän. För CGRP-mAb och rimegepant krävs ett B-utlåtande från en neurologisk enhet eller av en specialistläkare i neurologi.

De nya blockerarna av CGRP-neurotransmittorvägen och onabotulinumtoxin tolereras i allmänhet väl. De sätts in av en neurolog direkt med behandlingsdosen.

Dosen av sedvanliga förebyggande läkemedel ökas gradvis för att undvika biverkningar.

Effekten av den förebyggande medicineringen kan bedömas först efter 2–3 månader. Uppföljningsbesök ordnas individuellt, men också vid framgångsrik förebyggande behandling bör läkaren bedöma situationen minst en gång om året.

För att kontrollera effekten av den förebyggande behandlingen följer man upp förekomsten av huvudvärk. Därför bör du börja föra huvudvärksdagbok redan innan du påbörjar förebyggande behandling, till exempel Migränföreningens Huvudvärksdagbok eller Huvudvärksdagbok för unga , på finska.

Vad kan jag själv göra för att må bättre?

Varje migränpatients situation är unik, men du kan åtminstone prova dessa metoder:

  • Sval, mörk, tyst och fräsch miljö
  • Vila och sömn
  • Kallt omslag
  • Försök att identifiera saker som du vet utlöser migränen eller förvärrar ett migränanfall. Det kan till exempel vara starkt och blinkande ljus, alkohol, lukter, värme eller stora temperatursvängningar, vakande, blodsockerfluktuationer, vissa livsmedel och förändringar i stressnivån.

Särskilda grupper

Migrän hos barn och ungdomar

För att reda ut migrän hos barn och unga brukar det räcka med att noggrant gå igenom sjukdomshistorien och göra en läkarundersökning. En huvudvärksdagbok kan användas som hjälp.

Den läkemedelsfria behandlingen är ungefär densamma för barn och unga som för vuxna.

Om läkemedelsbehandling behövs rekommenderas i första hand ibuprofen, som för barn under 12 år kan kombineras med paracetamol och för över 12-åringar med triptaner, som tas efter att aurastadiet har gått om.

Av triptanerna används i första hand sumatriptan som nässpray. Om det inte fungerar eller om smaken av nässprayen är störande kan ett annat läkemedel eller doseringsform prövas. Ser även en tabell på finska i God medicinsk praxis-rekommendationen Läkemedelsbehandling av migränanfall hos barn .

Metoklopramid mot illamående rekommenderas inte för barn och ungdomar. Om illamåendet eller kräkningarna är kraftiga kan det behandlas med vissa läkemedel på akuten.

I God medicinsk praxis-rekommendationen finns en tabell om behandling av svåra eller långvariga migränattacker hos barn på akutmottagningen, och en tabell om förebyggande behandling .

När det gäller barn i skolåldern är det också värt att kartlägga levnadsvanorna: äter och dricker hen mångsidigt och tillräckligt, hur mycket skärmtid blir det dagligen eller om veckan, får hen tillräckligt med sömn och motionerar hen regelbundet.

Graviditet och amning

Under graviditeten kommer läkemedelsfri behandling i första hand, där man beaktar en regelbunden sömn- och måltidsrytm och regelbunden motion.

Om läkemedel behövs är paracetamol och metoklopramid mot illamående det tryggaste alternativet. Ibuprofen kan användas under den andra graviditetstrimestern och under amning. Tillfällig användning av sumatriptan gör sannolikt ingen skada, men acetylsalisylsyra (aspirin, ASA) rekommenderas inte för behandling av migrän hos gravida.

Förebyggande läkemedelsbehandling används bara i undantagsfall.

Hormonella preventivmedel och hormonersättningsbehandling i klimakteriet

Det finns begränsningar gällande preventivmedel för en migränpatient. Kvinnor med migrän med aura ordineras inte kombinerade preventivmedel som innehåller östrogen (piller, p-plåster eller vaginalring). De kan använda ickehormonella preventivmedel (kondom, kopparspiral) och preventivmedel som innehåller gestagen (piller, kapsel under huden eller spiral som frisätter levonorgestrel).

Kvinnor med migrän utan aura kan använda kombinerade p-piller om antalet anfall inte är stort och det inte finns några andra riskfaktorer.

Hormonersättning i klimakteriet kan användas vid båda typerna av migrän. Andra faktorer som ökar risken för hjärninfarkt, såsom rökning, beaktas. För hormonsubstitution rekommenderas gel och plåster.

Arteriella händelser och migrän

Vid migrän ökar risken för kranskärlssjukdom och hjärninfarkt hos både kvinnor och män, och risken ökas markant av migrän med aura, rökning och hos kvinnor användning av kombinerade p-piller. Migrän ökar också något kvinnors risk att utveckla högt blodtryck.

Förekomst av migrän

Enligt en stor befolkningsstudie lider cirka 15 procent av kvinnorna och 5 procent av männen av migrän. Ungefär var tionde person har alltså migrän.

Också hos barn är migrän vanligt: ungefär 5 procent av barn som börjar skolan samt 8–19,5 procent av pojkar och 10–25 procent av flickor över 10 år har migrän.

Mera information om ämnet

I Terveyskirjasto finns flera artiklar (på finska):

  • Migrän
  • Huvudvärk och migrän hos barn och unga
  • Menstruationsmigrän
  • Förebyggande behandling av migrän

Migränföreningen i Finland är en nationell patient- och intressebevakningsorganisation som erbjuder information och stöd till personer med migrän och svåra och sällsynta huvudvärksjukdomar, deras anhöriga och andra som är intresserade av ämnet. Webbplatsen ger på finska information och stöd (kamratstöd, rådgivning, ledda aktiviteter).

De i patientversionen nämnda organisationerna ger mera information i ämnet. Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett.

Patienternas perspektiv beaktas

En aktiv referensgrupp arbetade tillsammans med arbetsgruppen för God medicinsk praxis. Referensgruppens synpunkter finns i en separat kompletterande informationsartikel Potilasnäkökulmien huomiointi: Käypä hoito -työryhmän rinnalla toimi aktiivinen viiteryhmä i samband med rekommendationen.

Vi tackar medlemmarna i referensgruppen för kommentarer till utkastet till patientversionen.

Författare

Texten i patientversionen har uppdaterats utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis Migreeni av redaktör Kirsi Tarnanen som stöder patienternas delaktighet.

Texten har granskats av arbetsgruppens ordförande, specialistläkare Marja-Liisa Sumelahti från fakulteten för medicin och hälsoteknik vid Tammerfors universitet.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.