God medicinsk praxis-rekommendation Hampaan juurihoito

Den vanligaste orsaken till att man gör en rotfyllning är ett djupt hål i tanden, alltså karies. Kom ihåg, att till och med stora hål oftast kan repareras utan att man behöver göra en rotfyllning, bara man går till tandläkaren i tid!

Andra orsaker till rotfyllningar kan t.ex. vara små sprickor i tänderna eller att tanden brister, helt eller delvis, att tanden får ett kraftigt slag eller att den har slitits väldigt mycket.

Symptomen i tanden

Ibland kan man ha olika symptom och känningar i en tand utan att man kan se något fel alls på den.

En pulserande smärta eller värk, som till och med kan väcka en på natten, kan vara ett tecken på att det behövs en rotfyllning. Tanden kan också bli temperaturkänslig – speciellt för varmt – eller så kan det göra ont om man biter i den eller knackar på den.

Ibland kan man inte ens säga var det gör ont, eller så kan smärtan kännas på ett helt annat ställe: i över- eller underkäken, i örat, kring tinningen eller ögat, eller till och med i nacken. Smärtan är ändå så störande, att man gärna tar en smärtstillande medicin för att slippa den.

Undersökningar

Om man konstaterat att en rotbehandling är nödvändig går tandläkaren igenom patientens anamnes och tidigare tandvård, och undersöker tänderna.

Dessutom tar man oftast en röntgenbild. Man kan ta en röntgenbild också av en gravid patient.

Var inte rädd för en rotfyllning

Rotfyllningar har ett oförtjänt dåligt rykte: numera kan man göra behandlingen smärtfritt under bedövning, och ibland till och med på ett enda besök. Oftast behövs det ändå 2–3 besök på mottagningen.

Om tanden efter besöket hos tandläkaren är känslig eller öm några dagar behöver man inte bli orolig. Det är bara kroppens naturliga försvarsreaktion, och den går om av sig själv.

Rotbehandlingar är en del av hela tandvården

Beslutet om man ska göra en rotfyllning påverkas av många olika faktorer.

Förutom själva tanden inverkar också situationen i hela munnen, hur patienten sköter sina tänder, och patientens allmänna hälsotillstånd.

Dessutom påverkas det också av patientens egna önskemål och förväntningar.

Man försöker göra rotfyllningar som en del en helhetsvård av mun och tänder. Man behandlar förstås först det akuta behovet om en tand har kraftiga symptom, och efter det gör man upp en vårdplan för hela munnen.

Vad innebär en rotfyllning?

När man gör en rotfyllning rengör man tandens rotkanaler, desinficerar dem och fyller dem, så att bakterier inte kan leva i dem.

Om man inte gör rotfyllningen färdig på en gång, utan sätter in ett läkemedel mellan besöken, så är det viktigt att den provisoriska fyllningen som täcker öppningen hålls på plats. Om den lossnar måste man kontakta tandläkaren som gjorde den, så man kan undvika att rotkanalen igen blir infekterad.

När rotfyllningen är färdig gör man antingen en fyllning eller en krona på den.

En rotfylld tand har en god prognos, framtidsutsikterna är lika bra som t.ex. för ett enstaka implantat.

Tandutdragning

Att dra ut en tand (extraktion) är något man i allmänhet överväger om patientens allmänna hälsotillstånd är dåligt, om hen inte accepterar en rotfyllning, om man av någon orsak inte kan göra en rotfyllning (t.ex. rädsla, svårighet att öppna munnen eller en mycket känslig kräkreflex), eller om den aktuella tanden är i mycket dåligt skick.

I första hand försöker man alltid bevara en tand, om det bara är möjligt. Innan tanden dras ut måste man också bestämma om det är nödvändigt att ersätta den, och hur det ska göras om man bestämmer sig för det.

Efterkontroll om ett år

Det första kontrollbesöket efter att man rotfyllt en tand görs efter högst ett år. Rotbehandlingen anses ha lyckats när tanden är symptomfri, när det inte finns någon svullnad eller något annat som tyder på en infektion i området, man kan bita med tanden, och området kring rotspetsen ser friskt ut på en röntgenbild.

Statistik

Två tredjedelar av de finländare som har egna tänder har minst en rotfylld tand. De är något flera hos kvinnor än hos män.

Tandlösheten minskar snabbt bland finländarna, men tillsvidare vet vi inte om rotfyllningarnas antal ökar när befolkningen med egna tänder ökar och befolkningen blir äldre.

Tilläggsinformation

Det bästa sättet att förhindra rotfyllningar är att sköta sina tänder väl, och att gå på regelbundna granskningar hos tandläkare: se Rekommendationen om god medicinsk praxis, patientversionen (på finska): Hyvä suunterveys on osa terveyttä!

Terveyskirjasto har en databas, Terve suu , som är en praktiskt inriktad informationskälla om tandvård och munhälsa (på finska).

Finlands Tandläkarförbunds kampanj I love suu innehåller material om munhälsa.

Organisationerna som nämnts här ger också tilläggsinformation. Redaktionen för Finska Läkarsällskapet Duodecims rekommendationer om God medicinsk praxis ansvarar inte för kvaliteten och pålitligheten i de uppgifter som ges av andra organisationer.

Författare

Patientversionens text är skriven av redaktör Kirsi Tarnanen, utgående från Läkarsällskapet Duodecims rekommendation om god medicinsk praxis Hampaan juurihoito.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen för rekommendationer om god medicinsk praxis, specialisttandläkaren, professorn i kariologi och endodonti, forskningschef Leo Tjäderhane vid Helsingfors och Uleåborgs universitet, och redaktören för rekommendationer om god medicinsk praxis, specialisttandläkaren Marja Pöllänen, Läkarsällskapet Duodecim.

Översättningen till svenska är gjord av Anders Bergman och bekostad och granskad av Odontologiska Samfundet i Finland.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.