God medicinsk praxis -rekommendation på finska Alahengitystieinfektiot (lapset)

Virus som orsakar nedre luftvägsinfektioner hos barn

Orsaken till nedre luftvägsinfektioner hos barn är vanligtvis ett virus. Alla virus som förekommer i luftvägarna kan orsaka infektioner i de nedre luftvägarna.

De viktigaste virusen är rhinovirus, RS-virus, metapneumovirus, adenovirus, parainfluensavirus 1–3 och influensavirus A och B. Det viktigaste virust som orsakar försvårad utandning hos barn under ett år är RS-virus och hos barn över ett år rhinovirus.

Nyare identifierade virus som orsakar luftvägsinfektioner är säsongsmässigt coronavirus, metapneumovirus och bokavirus.

Alla luftvägsinfektionsvirus kan orsaka feber.

Hosta i samband med virusinfektion (akut bronkit)

Akut hosta hos små barn beror oftast på virusinfektion och räcker vanligen mindre än fyra veckor.

Antibiotikakurer är inte nytta för hosta orsakad av en virusinfektion.

Användning av hostmediciner rekommenderas inte, eftersom de inte lindrar symtomen och kan orsaka biverkningar som till och med kan vara allvarliga.

Inhalerade luftrörsvidgande läkemedel är inte heller till nytta vid behandling av vanlig hosta.

Däremot kan honung lindra symtomen, åtminstone vid kortvarig behandling av nattlig hosta. En tesked honung ges då på kvällen, ungefär en halvtimme före läggdags. Honung får dock inte ges åt barn yngre än ett år på grund av risken för botulism.

Inflammation i struphuvudet (laryngit)

Laryngit är en virusinfektion där det typiska är skrällande hosta och ett vinande som hörs vid inandning. Symtomen orsakas av svullnad nedför stämbanden. Laryngit är vanligast hos barn i åldern 6–36 månader.

Kortisonpreparat via munnen och i svåra fall inhalerat adrenalin ordinerat läkare lindrar symtomen, men ångandning har enligt undersökningar inte någon effekt.

Försvårad utandning som utlöses av infektion

Hos barn under ett år (bronkiolit)

Med bronkiolit avses infektion av de yttersta och minsta förgreningarna av luftrören (bronkioler) hos barn under ett år. I allmänhet har barnet andningssvårigheter och vid läkarundersökningen hörs vinande, knaster eller högfrekvent rassel. Riskfaktorer för svår bronkiolit är ålder under tre månader, prematuritet, medfödda hjärtfel och neurologiska sjukdomar, Downs syndrom och immunologiska bristtillstånd.

Sjukdomen börjar vanligen som infektion i övre luftvägarna, men förvärras inom några dagar och kan till och med vara livshotande för den lilla patienten. För barn under tre månader rekommenderas därför med låg tröskel utvärdering av barnläkare. Det finns ingen botande läkemedelsbehandling för bronkiolit, men på sjukhuset sörjer man för andningen och näringstillförseln.

Hos barn under 3 år (obstruktiv bronkit)

Utandningssvårigheter hos barn i åldern 12–36 månader orsakade av en akut virusinfektion brukar i Finland kallas obstruktiv bronkit. Typiska symtom är vinande och försvårad utandning.

Symtomen lindras av luftrörsutvidgande så kallade betasympatometiska läkemedel (exempelvis salbutamol) som barnet inhalerar i lungorna med hjälp av en andningsbehållare. Däremot är varken luftvägsutvidgande läkemedel i vätskeform som tas via munnen eller inhalerade kortisonpreparat effektiva. Om symtomen är svåra och inte lindras av betasympatometika kan sjukhusvård krävas.

Hos 60 procent av barnen upphör andningssvårigheter i samband med virusinfektioner vid tre års ålder.

Vinande utandning är mycket vanligt hos små barn i samband med virusinfektioner, men det kan också vara ett typiskt symptom på astma. Det finns en egen patientversion av God medicinsk praxis för astma Astma.

Lunginflammation (pneumoni)

Lunginflammation är en infektion i lungvävnaden som kan orsakas av virus, bakterier eller båda. Särskilt hos små barn är andelen virusbetingade lunginflammationer betydande. De viktigaste bakterierna som orsakar lunginflammation är pneumokocker och mykoplasma. De vanligaste symtomen är feber, hosta, snabb andning och andnöd.

Lunginflammation hos ett barn med gott allmäntillstånd kan diagnostiseras utgående från typiska symtom och fynd, men lungröntgen bör tas åtminstone om barnet har lokalt dämpade andningsljud, om medicineringen inte verkar ge effekt inom två dygn (barnets tillstånd blir inte bättre och febern sjunker inte) eller om barnet får dåligt med syre.

I Finland har vaccination av barn mot pneumokocker sedan hösten 2010 avsevärt minskat antalet pneumokockinfektioner hos barn under fem år. Lunginflammationer orsakade av mykoplasma förekommer särskilt hos skolbarn.

Antibiotikabehandling behövs inte hos ett barn med lindriga symtom, om symtomen främst tyder på en virussjukdom. Amoxicillin via munnen är effektivt vid behandling av hemförvärvad lunginflammation hos tidigare friska barn med symtom som tyder på bakteriell sjukdom, särskilt om sjukdomsbilden inte är allvarlig. Fem dygn brukar räcka för antibiotikabehandlingen.

De flesta lunginflammationerna orsakade av mykoplasma går om av sig själv, men vid behov kan antibiotika i makrolidgruppen användas för att påskynda tillfrisknandet.

Om barnet har återhämtat sig normalt efter en vanlig lunginflammation behövs inte någon uppföljning med lungröntgen eller efterkontroll.

Influensa

Hos barn är det svårt att utifrån symtomen skilja influensa från andra infektioner orsakade av luftvägsvirus.

Det viktigaste under en influensaepidemi är att följa med barnets allmäntillstånd och underlätta måendet med symtomatiska åtgärder (vila, adekvat vätsketillförsel, febermedicin).

Om allmäntillståndet hos ett barn med symtom på nedre luftvägsinfektion (hosta) är dåligt eller barnet har andningssvårigheter är det nödvändigt att kontakta vården.

Om möjligt rekommenderas testning för influensavirus A och B för barn som söker läkarvård, om symtomen på nedre luftvägsinfektion började för mindre än 48 timmar sedan, eftersom dessa barn kan ha nytta av antiviral läkemedelsbehandling.

Förebyggande läkemedelsbehandling kan övervägas, om det finns ett barn i familjen som har en hög risk för svår influensa på grund av sina grundsjukdomar och som har varit utsatt för influensa.

Kikhosta

I Finland vaccineras barn mot kikhosta som en del av det nationella vaccinationsprogrammet i åldrarna 3, 5 och 12 månader samt 4, 14–15 och 25 år.

Om huvudsymtomet hos ett litet spädbarn (under 3 månader) är hosta kan det vara kikhosta och du bör kontakta vården med låg tröskel. Kikhosta är en livshotande sjukdom för ett litet spädbarn, särskilt om barnet är ovaccinerat eller bara har fått bara en vaccination.

Kikhosta är sällsynt hos vaccinerade barn under skolåldern.

Av antibiotika är azitromycin och klaritromycin effektiva vid behandling av kikhosta. Då ett fall av kikhosta har konstaterats i en familj ges också de andra familjemedlemmarna dessa antibiotika. På så sätt försöker man förhindra att kikhostan smittar de övriga familjemedlemmarna.

När till sjukhuset?

Om allmäntillståndet hos ett barn med symtom på nedre luftvägsinfektion (hosta) är dåligt eller barnet har andningssvårigheter är det nödvändigt att kontakta vården. Det gäller också med låg tröskel om det hostande barnet är under tre månader.

Om barnets allmäntillstånd är nedsatt eller barnet inte får tillräckligt med syre behövs sjukhusvård.

Om det misstänks att barnet har en komplikation till lunginflammation ska barnet alltid behandlas på sjukhus.

Ett litet spädbarn med bronkiolit eller ett ovaccinerat spädbarn som misstänks ha kikhosta ska också behandlas på sjukhus.

Författare

Texten i patientversionen har uppdaterats utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis Alahengitystieinfektiot (lapset) av redaktör Kirsi Tarnanen som stöder patienternas delaktighet.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen för God medicinsk praxis, professor, specialistläkaren i pediatrik, pediatriska infektionsläkaren Terhi Ruuska från Uleåborgs universitet, professor, specialistläkaren i pediatrik, pediatrisk infektionsläkaren Ville Peltola från Kliniken för barn och ungdom vid ÅUCS och Åbo universitet, samt arbetsgruppens sammanställande författare, redaktören för God medicinsk praxis, specialistläkaren i allmänmedicin Ilona Mikkola från Lapplands välfärdsområde och Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.